Български Čeština‎ Dansk Deutsch English Español Ελληνικά Français Hrvatski Italiano Magyar Maltese Nederlands Norsk bokmål Polski Português Русский Română Slovenščina Svenska

Europeiska yrkesfärdighetsveckan, som skapades 2016 av Europeiska kommissionen, har genom åren blivit en plattform för yrkesutbildningsintressenter över hela Europa för att utbyta idéer och god praxis.

Yrkesutbildning är inte bara en viktig del av livslångt lärande, utan det är viktigt att hjälpa unga människor att få kunskap, färdigheter och kompetenser när de går in på arbetsmarknaden och att ge dem alla tillgängliga verktyg för att ta tillvara alla anställningsmöjligheter, särskilt i tider då globaliseringen och digitalisering omformar ständigt naturen och begreppet jobb.

Coronaviruspandemin har allvarligt stört alla former av utbildning och utbildning, men det visade sig vara ett verkligt tillfälle att ta ett nytt tillvägagångssätt för yrkesutbildning som gör det mer modernt, attraktivt, flexibelt och passar för den digitala tidsåldern och den gröna övergången. Mot denna bakgrund har kommissionen lagt fram en ambitiös dagordning för att återhämta sig från konsekvenserna av pandemin inom sysselsättning och socialpolitik, inklusive yrkesutbildning och färdigheter.

I sin europeiska kompetensagenda för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft föreslås 12 EU-åtgärder för att stödja partnerskap för kompetens, upp- och omskolning och stärka livslångt lärande. Det är viktigt att VET utrustar arbetskraften med färdigheterna för att stödja COVID-19-återhämtningen, liksom de gröna och digitala övergångarna, på ett socialt rättvist sätt.

Medveten om den ständiga förändringen av arbetslivet och de utmaningar som arbetare i våra sektorer står inför, särskilt i COVID-19-pandemin, är det av yttersta vikt för EFFAT att fortsätta att främja vikten av yrkesutbildning, kompetens och livslångt lärande genom fler investeringar och starkare arbetstagares engagemang och deltagande.

I detta avseende föreslår EFFAT åtgärder för återhämtning inom området kvalifikation och utbildning:

  • Utbildning och kvalificering av arbetstagare måste vara nyckelelement i alla återhämtningsplaner för att säkerställa att kvalificerad personal är tillgänglig när företag öppnar igen och i framtiden.
  • Arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackföreningar) måste delta i alla utbildnings-, kvalificerings-, upp- och omskillningsinitiativ, eftersom de känner till verkligheten i sektorerna. I många EU-medlemsstater har arbetsmarknadens parter samarbetat om yrkesutbildning i flera decennier, t.ex. i utvecklingen av jobbprofiler och läroplaner, genom att sitta i examen- / examenskommittéer, genom att gemensamt förvalta utbildningsfonder etc.
  • Förbättrad digital kompetens och hållbarhet i nära samarbete mellan regeringar, utbildningsinstitutioner, företag / arbetsgivare, fackföreningar och arbetsmarknadens parter.
  • Lärlingsplatser bör främjas bland unga för att möjliggöra ett smidigt inträde på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna måste ge stöd till lärlingsprogram för att undvika att yrkesutbildning avslutas och ungdomar hoppar av. Medlemsstaterna bör se till att lärlingsplatser helt följer "rådets rekommendation om en europeisk ram för kvalitet och effektiva lärlingsplatser".
  • Perioder med mindre aktiviteter bör användas av arbetsgivare för att väsentligt omskola sin personal.
  • Arbetstagare i icke-standardiserade anställningsformer måste ha tillgång till kvalifikationer och utbildning. arbetstagare kan till exempel garanteras en lägsta andel veckovis av sina betalda avtalade timmar för utbildning och yrkesutbildning.
  • Kvalificerings- och utbildningsinitiativ på företagsnivå bör planeras, genomföras och utvärderas i nära samarbete mellan ledningar, arbetstagarrepresentanter och fackföreningar, och det bör säkerställas att förvärvade kvalifikationer och färdigheter kan överföras till andra företag.
  • Alla nyförvärvade färdigheter och kvalifikationer måste erkännas och tilldelas och bör leda till arbetssäkerhet.
  • Alla kortare, mer riktade, utbildningskurser eller moduler som ger specifika färdigheter och leder till mikrokrediter ger verkligen mervärde, de bör betraktas som komplement till yrkesutbildningen men inte ersätta dem.
%d bloggare så här: